Både igår och dag fick jag det ena och det andra bekräftat för mig och det är jag över hela mitt hjärta glad för.
'Vänskaper' åt helvete, smutskastande ord fram och tillbaka, prata i omvägar för att få det man själv säger att framstå som sanningen vilket det verkligen inte är, påhopp, 'han/hon har sagt det blabla' jaha med VEM FAN BRYR SIG, FRÅGAN VAR TILL DIG SÅ FÖR I HELVETE STÅ FÖR VAD DU SJÄLV HAR SAGT INNAN DU BÖRJAR STÅ FÖR VAD NÅGON ANNAN SAGT!

Jag har kastat bort barndomsvänner och många otroligt bra vänner i Göteborg för att förändra och FÖRBÄTTRA mitt liv men det är fan i mig inte allt för lätt när ni som alltid bott här och känt varann sedan ni va blöjbarn pratar om varann på detta jävla sätt, är inte ett livs vänskap värt mer än det? Känns det inte hemskt att säga JAG ÄLSKAR DIG samtidigt som ni FEM minuter tidigare sagt något illa om personen. Jag har tyvärr gjort samma misstag det senaste och förlorat många fina människor på vägen, använt ett så fint ord allt för många gånger i onödan, never again! FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING PÅ MIN FRONT NUUU!
(Och det jag sa att jag kan uppoffra och göra för att allt skulle bli bra, som jag berätta för dig innan idag menar jag! Det kommer gå bra för dig, jag tror på dig!)

Tack och tja för mig, och känner ni att det är såhär och känner er träffade så snälla hör inte av er för er klarar jag mig bättre utan. Ett(flera) problem mindre för mig bara!